Intersektionell analys visar hur kön och funktionsnedsättning samspelar

SPSM ger specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, kompetensutveckling, tillgängliga läromedel och statsbidrag. Just nu utvecklar myndigheten ett system för analys som leds av idén av att sätta elevers förmågor framför deras eventuella brister.

Skapar egna register över data

Skolverket publicerar inte resultat från SPSM. Till skillnad från kommuner, som får alla sina resultat i nationella databaser, måste myndigheten själva registrera resultaten för varje enskild elev. 

– Inom specialskolan har vi väldigt små elevgrupper, vilket försvårar arbetet med analyser. Genom att slå ihop resultat över fler år går det att få större grupper, som vi håller på att bygga upp digitala system för, säger Georgij Sandström-Sokolov, utredare vid SPSM.  

Den data som myndigheten samlar in räknas som känsliga uppgifter och omfattas av starka skyddsrestriktioner men med större underlag som samlas in under längre tid kan registerdata samköras.  

–Vi inkluderar alltid kön, funktionsnedsättning och ålder. I specialskolan tittar vi även på olika typer av funktionsnedsättningar. Vi tittar inte på socioekonomi för att det inte finns data, förklarar han. 

Lärande organisation ökar kapaciteten

SPSM utvecklar sitt system för att kunna göra bättre analyser. För att kunna göra analyser på huvudmannanivå behöver varje enskild skolenhet göra analyser utifrån sina resultat, av lärarlag och utvecklingsteam, som sedan samlas på nationell nivå. Det är därför en förutsättning att det finns data från varje specialskola.

Georgij Sandström-Sokolov berättar att det krävs stöd för att göra bra analyser och SPSM arbetar systematiskt för att bygga upp en lärande organisation.  

– Genom ett kollegialt lärande med många diskussioner i lärarlag och utvecklingsteam kan vi utnyttja att vissa är mer i framkant än andra. Det ökar kapaciteten att göra analyser. 

– Det är även viktigt att rektorerna får läsa varandras kvalitetsrapporter för att lära av varandra. Det är en del av ett kollegialt lärande, en lärande organisation, tillägger Matteus Westin, jämställdhetssamordnare och utredare vid SPSM. 

Flickor får vänta längre på en diagnos

Inom specialskolan är det mindre skillnader mellan flickor och pojkar, än i övriga befolkningen. SPSM har inget svar på varför. Men genom att göra intersektionella analyser, där de analyserar hur förutsättningarna utifrån kön och funktionsnedsättning hänger samman och påverkar varandra, kan de få en ökad förståelse.  

När SPSM undersökt hur kön och funktionsnedsättning samspelar, har det visat sig att funktionsnedsättning får olika betydelser för flickor och för pojkar. De har till exempel upptäckt att flickor får diagnoser förmed neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) får stöd från skolan senare än pojkar.

Resultaten visar också att det är vanligare att flickor får mer kuratorsstöd och mindre specialpedagogiskt stöd jämfört med pojkar med NPF. Flickor uppvisar också andra symptom än pojkar, exempelvis klarar de skolans kunskapsmål bättre, men klarar inte alltid livet i skolan lika bra, vilket blir mer osynligt. 

– Kön kan spela roll i hur funktionshindret tar sig uttryck. Flickor fostras till att ta sig igenom skolan men flickor mår samtidigt sämre. Det verkar funka likadant om man har funktionsnedsättning eller inte. Här påverkar alltså normen att resultat väger tyngst och det drabbar flickor hårt, säger Matteus Westin.

Utgår från individuella behov

Målet med analyserna är att de ska leda fram till rätt prioriteringar för skolmiljön så att alla elever får likvärdiga förutsättningar. SPSM lägger fokus på förutsättningarna för varje individ, inte på individen och vad den eventuellt inte klarar. De talar själva om förmåga framför brist. Siktet är på utbildningen och hur den kan utformas och organiseras på bästa sätt utifrån elevernas förmågor.   

Läs mer

Här beskriver vi vad en intersektionell analys är och varför den är viktig att göra.